- Ja, jag blir så stolt över min hund hela tiden, att jag nästan känner mig tjatig..?! Men fasiken (ursäkta min franska) så duktig hon är!

När Spira kom till oss, hade jag två saker som prio..

1. Att lära henne lyssna till sitt namn - att söka ögonkontakt varje gång det uttalas.. och 2. Att gå någorlunda i koppel - att inte dra eller att yra runt..

Vi tränar naturligtvis dagligen fortfarande på detta.. även om det numer handlar mer om koncentration än att veta vad som gäller.. Spira kan alltså sitt namn, men behöver fortfarande lära sig att inte tappa fokus och "glömma bort" vad som sades. Gällande våra promenader i koppel dock är hon fenomenal.. Hon kan inte gå fot, tätt intill mig, ännu.. men hon drar inte längre och hon håller sig mer och mer på min vänstra sida. Skulle det dock dyka upp en kanin, katt, eller en annan hund, blir hon exalterad och kan försöka dra iväg.. och det är här vi har lagt fokus på träning just nu..

Så här gör jag:

När Spira ser någonting som lockar och börjar dra lite extra i kopplet, stannar jag, håller emot och säger "stanna". Med detta kräver jag att Spira ska stanna, sätta sig ner och ta ögonkontakt med mig. När hon sedan möter min blick (vilket kan ta upp till 10 minuter ibland) säger jag "går vi" och tar sedan ett steg framåt. Om Spira fortsätter att dra upprepar jag övningen, vilket jag gör tills dess att Spira följer mig och inte drar mot det andra som lockar.. Ibland krävs det två gånger, ibland åtta.. men de spelar ingen roll för det är alltid samma krav innan vi kan gå vidare. Har dock ett undantag, vilket inträffar ungefär en gång i veckan, då jag har fått för mig att det ska bli lättare för Spira att lära sig det ena om hon ibland också får det andra.. 

Anledningen till att jag skriver idag är just den här övningen.. men jag börjar med undantaget.. *smile*

Jag och Spira var ute och gick kvällsrundan. Vi kom till en stor gräsmatta, delad med en upplyst grusgång och i ett par intilliggande buskar kunde jag skymta några kaniner.. Jag valde att gå in på grusgången för att utmana min lilla pälskling och precis som väntat tog det inte många sekunder innan hon fick nos på de små gnagarna och ville iväg. Det blev tre gånger vår övning, med att stanna.. (att sitta still, med löst koppel och ta ögonkontakt) Fjärde gången sa jag inte "går vi" vilket, som sagt, betyder att vi ska lämna och gå vidare, utan jag valde det andra (som är så mycket roligare) "varsågod" och så sprang vi tillsammans, galet fort över grus och gräs i gemensam jakt efter kaninerna, som nog sprang och gömde sig långt innan vi hann börja springa..?! 

När min dåliga kondis sen kom ifatt mig och jag kände att jag var tvungen att sluta springa (läs: hänga som en vante efter min hund) sa jag "stopp" följt av "stanna" och vår stanna-övning upprepades.. Dock utan undantag, den här gången.. Och jag måste bara säga att Spira faktiskt lyssnade direkt!

Nästa utmaning blev samma övning, fast på en trottoar intill en lång raksträcka, lagom trafikerad, med gräs på ena sidan och gatan på andra.. Vi stannade på ungefär mitten av denna långa trottoar och Spira stannade nästan direkt. Och det tog bara en liten stund innan hon satte sig ner.. Däremot hade hon väldigt mycket annat att titta på, än på mig, så vi stod där vi stod.. 

Längst ner där gatan svängde, långt långt bort igenom, kom det plötsligt två stycken män gåendes runt hörnan och jag började önska att Spira skulle titta på mig, helst innan männen hann fram till oss.. Ville inte att Spira skulle tappa fokus och glömma bort vad vi höll på med, vilket jag var näst intill säker på skulle hända när männen väl passerade oss..?! Men nej.. Jag stod, Spira satt, männen kom allt närmare och det fanns inte så mycket som en suck av tecken på någon ögonkontakt.. När de båda killarna var ett tiotal meter ifrån oss, upprepade jag "stanna" och hann säga ett par tysta "nej" innan männen kom fram till oss.. Den ena killen passerade och Spira, inte så mycket som ens vädrade efter honom.. Det var först när den andra killen störde MIN koncentration med ögonen på Spira, som Spira reste sig upp för att sätta sig ner igen i takt med att killen frågade efter vägen till en uttagsautomat.. *suck*

Nåväl.. Övningen gick kanske inte riktigt som jag hade tänkt mig från början, men den gav mig något annat.. Att se Spira behålla fokus så länge, trots möte på väg och att inte behöva hålla in kopplet, trots att en av killarna stannade till, är utomordentligt bra jobbat av min livliga valp!!

- Och jag är så stolt!! *smile*

Vilken underbar känsla det är när ens lilla pälskling, helt apropå, ser en in i ögonen, när man är ute och promenerar.. Ja, det är så klart härligt oavsett var någonstans man befinner sig.. men det känns ändå lite bättre när man är ute i den stora världen, där det finns så mycket annat att välja att titta på..
- Men hon väljer mig..! *kärlek*

Skickade in en intresseanmälan inför kommande grundkurs igår och jag hoppas på svar inom de närmaste dagarna..? Jag känner att det är dags för lite mer avancerade utmaningar, för oss båda, nu.. Nu såhär, när älskade Spira börjar bli van i kläderna (läs kopplet/selet) *smile*

Lovar att skriva mer om hur det går, när det blir aktuellt! Tills dess önskar jag dig en god dag!!

Spira hemma i soffan, lördagen den 18/11-2016.. nära, nära, strax innan det blev för trångt och varmt och hon gick ner på golvet för att sträcka ut.. *smile*