Just nu, i skrivandes stund, sitter jag mitt i en becksvart hundrastgård och tittar på ett lysande rosa halsband röra sig över gräsmattan.

Jag och Spira tränar mörker (att inte vara rädd) och jag måste säga att hon är fantastiskt modig, min lilla pälskling!!

Precis som Spira, har jag också en lampa på mig, så att vi kan hålla koll på varandra.. Rätt ska vara rätt, tänker jag.. och dessutom så kan jag "gömma mig" väldigt nära, bara genom att hålla för lampan.

Roligt att se hur duktig hon är på att hålla koll på mig.. (något som andra hundägare nämnt för mig tidigare, men som jag då inte själv lagt märke till pga. andra hundar och samtal med deras förare..)

Hur som helst.. Då och då kommer det en cyklist eller någon gåendes på cykelbanan utanför rastgården och Spira är fantastisk på att varna genom att morra tyst. Hon morrar och kommer och sätter sig intill mig och det räcker med att jag uppmärksammar "faran" genom att bekräfta hennes varning med "jag ser" så blir hon tyst.

Från att ha varit rädd för att gå ut, efter mörkret har lagt sig, vågar nu Spira, efter många kvällars träning, att gå "ensam" (okopplad i rastgården) så långt som cirka 30 meter ifrån mig.. Och jag är så stolt!!

Passar också på att berätta, att det där med inkallning går bättre och bättre och skryter lite med att hon kommer till mig trots att det finns andra hundar som man kan leka med.. *smile*